Hekla86

I morgon den 17 mars är det 2 år sen Max och saga vart berövade sina liv av Christine Schürrer,Emma Jangestig vart svårt
misshandlad och även hon va nära på att dö.
Detta blogginlägg vill jag ägna åt en av dom starkaste personen som finns,Emma jangestig och
 hennes änglabarn,Max och Saga.

Jag har aldrig blivit så berörd eller haft ett tvång av o följa ett fall så hårt som jag har
 följt detta..
Just denna händelse tog väldigt hårt på mig och jag vart väldigt berörd o kände så enormt
 stort hat mot Christine Schürrer.
Än i dag två år senare kan jag fortfarande känna hat mot denna person jag aldrig har träffat
 o förhoppningsvis aldrig kommer träffa.Jag kan inte i min vildaste fantasi förstå hur man
kan komma till den grad av svartsjuka att man planerar och genomför ett mord,inte bara planerar
utan gör handlig av tankarna med..
Att man kan ta två oskyldiga barns liv och sen sitta och skratta i rätten.
Hade bara Christine gått med på att genomföra den rättpsykiatriska undersökning klart ,
så hade hon garanterat fått en allvarlig diagnos,utan tvekan,men de som är de sorgliga i
 de hela att så länge o nekar till hjälp så kommer hon aldrig få någon,
 o kanske aldrig inse att de hon gjort är riktigt fel.

Det var den 17 mars 2008 ca 19:07 i den lugna villa idyllen i Arboga som den overkliga vart verkligt.
Emma förbereede för läggdax och barnen kollade på bolibompa,plötsligt knackade det på dörren.
Där står Christine Schürrer och misshandlar Emma så svårt med en hammare att hon snabbt blir medvetslös,
efter det ger hon sig på barnen,tillsammans fick dom ta i mot runt 45 slag,nästintill alla va riktat mot
huvudet.
Runt 19:35 så inkommer larmsamtalet till sos från Emmas sambo somm hittat sin familj nerhuggna,samtidigt
så hoppar Christine Schürrer på tåget från Arboga till Stockholm.
Ambulansmänner gör allt i sin makt för att rädda barnen men de går inte,Max och Saga avlider senare på sjukhuset.

Den 26 augusti kom domen som vi alla insatta väntade på, Christine Schürrer döms trots sitt nekande till livstids fängelse och utvisning.
Det va tack vare hennes mobil som man kunde fastställa att hon va i Arboga under morddagen.

I dag ligger Max och Saga och vilar vid Trefaldighetskyrkan i Arboga,där även en underbar och vacker begravning hölls.
Under begravningen spelades en låt från Bröderna lejonhjärta ( http://www.youtube.com/watch?v=eYDYE9HU1sc ),Även en specialskriven låt
från en nära vän till familjen spelades,Här är låttexten..

Text och musik: Johan Holmström

Jag möter er, på stranden vid midnatt

I månens sken, där älvor just dansat

Ni ler mot mig och sakta så tar ni min hand

Vi ligger ner, där lyser en stjärna

Så långt långt bort, men ändå så nära

Ni ser på mig, i tystnad så knyts våra band

Likt vågen som kom och försvann

Kan själar omfamna varann

Fast jag inte kan se er, kan jag ändå be er att komma nära

Månljusets skugga bär drömmar som viskar ert namn

I månljusets skugga vilar ni tryggt i min famn

Och ni stannar kvar, för alltid mina barn

Jag tror ni ser och vet vad jag känner

Vart andetag bär känslor sin bränner

Ni bor i mig, där livet har börjat en gång

Och trots att jag alltid ej hör

De änglar som sjunger i kör

Behöver ej leta, det räcker att veta – ni finns här alltid

Månljusets skugga bär drömmar som viskar ert namn

I månljusets skugga vilar ni tryggt i min famn

Och ni stannar kvar, i alla mina dar

Månljusets skugga bär drömmar som ert namn

I månljusets skugga vilar ni tryggt i min famn

Och jag älskar er, när ni ler…

I månljusets skugga kom min prinsessa och prins

I månljusets skugga lever allting som vi minns

Låt oss stanna kvar, eller ge oss av, jag gör som ni vill

Förra året på årsdagen för morden och den dag då Max och Saga lämnade oss,
så hölls det en minnesgudtjänst i Trefaldighetskyrkan.Max och Sagas familj och även jag och
många andra som berördes av denna händelse släppte 2 ballonger mot himmelen,tyvärr så kunde jag inte befinna mig i Arboga då,
utan de vart att Luke o jag åkte ut till Ekängen och släppte våra ballonger.
Vi kommer Självklart upprepa detta i morgon då det var två år sedan Max och saga vart änglar. Vi åker hem till Uppsala snart igen,så ska försöka åka till graven i Arboga i helgen.


Ni som vill veta hur det går för Emma Jangestig i dag och hur hon mår ,kan följa henne på hennes blogg

http://bblat.se/bloggar/arbogamamman

Tycker även att ni ska titta på ett minnesklipp som är gjort av barnens moster Ida Jangestig.

 
http://www.youtube.com/watch?v=jRGmlQSn3aQ